tisdag 17 april 2012

Tema kvinnoförtryck & tankar kring det



Kvinnoförtryck är temat i boken tycker jag. Det är just synen på kvinnan som gör att jag drar den slutsatsen, på det sättet kvinnan behandlas i boken. Det finns massor av citat som verkligen pekar på att kvinnan inte har någon makt överhuvudtaget och hon styrs av mannen. Fullständigt! "Du måste ha på dig slöjan, annars styckar jag dig levandes." Detta är ett av alla citat som är hemska och läsa och de gör att man förstår kvinnornas situation. Fruktansvärt!

Visst boken kanske är väldigt partisk i och med att det är den utsatta själv som har skrivit boken men jag har svårt att tror att hon hittar på allt. Jag har läst liknande böcker och det är likadant i de böckerna, tyvärr. Sen så förstår jag givetvis att jag måste ta hänsyn till bokens ålder. Det var ett tag sen och det ser säkert inte likadant ut idag. Boken tema är väldigt viktig för människors kunskap, förståelse och medlidande. Bokens tema gör att vi andra förstår kvinnornas situationer. Det är ju faktiskt just förståelse som människan behöver för att acceptera och det är just att acceptera som gör att våra samhällen kan fungera ihop. Det är just genom sådana här böcker som vi blir medvetna om verkligheten. Jag skulle vilja slå ett slag för mer av sådana här böcker. De är väldigt givande. Jag tror att sådana här böcker gör att vi i västvärlden vill påverka och förändra. Vi måste visa att det finns en annan verklighet. Det finns många artiklar som visar att jag inte är ensam om att tänka att kunskap om andra underlättar för oss i samhället. En artikel av många är svd kultur (http://www.svd.se/kultur/kunskap-viktigt-vapen-for-mangfald_5490619.svd) Den artikeln tar upp just det här om att kunskap är viktigt för vår mångkultur, "Det är ett viktigt vapen" som de skriver i artikeln.

Givetvis så tror jag att de iranska kvinnorna är medvetna om att de måste förändra och påverka men det är svårt att göra det på egen hand. De iranska kvinnorna behöver all hjälp och stöd som kvinnor i övriga världen kan ge dem. Vi i Sverige lever i världens mest jämställda land och då kan man ställa sig frågan, om vi inte stödjer dessa kvinnor i Iran, är det inte ett svek mot de kvinnor som kämpat för att vi lever idag i det mest jämställda landet Sverige? Har inte människan tappat en poäng i det hela då?

Sen kan man faktiskt ställa sig frågan, vart går gränsen för kvinnoförtryck? Är det kvinnoförtryck när kvinnan lagar mat? Eller att kvinnan för lite sämre lön? Hur kommer det att se ut i framtiden? Kommer gränserna för kvinnoförtryck vara helt annorlunda då? Det är en bra fråga att ställa sig. Jag tror att ju fler år det går så kommer länder som Iran att utvecklas och behandla kvinnan som man ska göra. På ett värdigt sätt

/Julia 

2 kommentarer:

  1. Bra skrivet! Tycker det är riktigt bra att du har med att boken kanske är "partiskt" skriven då den är skriven av vad jag fattar kvinnor som upplevt detta i sin vardag. Även fast det är fruktansvärt att det ska vara på det viset är det bra att du har med detta. Så att du ser det från två vinklar. Bra tänkt med förståelsen och att det är det som krävs för att vi ska acceptera varandra, även bra med frågorna som man kan ställa sig själv i slutet!

    Bra jobbat med citatet, passar in med vad du vill säga, bättre förståelse för mig som inte läst boken.

    / Victor.

    SvaraRadera
  2. Hej Julia!

    Låter som en spännande bok! Jag håller med Victor om att det var bra att du tog med citat eftersom att vi som inte läser dem får en bättre förståelse. Inte bara för temat utan även för sättet som boken är skriven på. Jag gillar att du fortfarande är källkritisk mot boken du läser trots att den verkar vara ganska gripande! Bra att du säger att du läst andra böcker som kan bekräfta det du läser, har du några exempel på böcker? Hade varit kul att höra :)

    Frågorna du ställer är mycket bra och helt klart värda att fundera på. Samhället ändras ju ständigt och det är väldigt intressant att se hur synen på olika människor ändras med samhällets förändring. Boken jag läser handlar ju om synen på vuxenlivet och barndomen kan man förenklat säga. I min bok kan man se en tydlig förändring med tiden, ska skriva om det strax. Då kanske vi kan diskutera om ännu mer saker :)

    /Astrid

    SvaraRadera